Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 120984 hits

Ny pusselbit i kolesterolforskningen

Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett globalt problem och det görs mycket ansträngningar i världen för att påverka kolesterolet. En av komponenterna som står för de gynnsamma effekterna av det ”goda” kolesterolet är en speciell fettsyra, S1P. Nu har forskare i Malmö kartlagt mekanismen för hur fettsyran transporteras i blodet, vilket kan bli en viktig pusselbit i kolesterolforskningen.Stora befolkningss

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-pusselbit-i-kolesterolforskningen - 2025-12-01

Bara i Sverige kan billiga läkemedel rädda tusentals liv

En ny stor internationell studie visar att blodförtunnande medel, statiner, betablockerare och acetylsalicylsyra skrivs ut alldeles för sällan. Det är billiga, förebyggande läkemedel som skulle kunna förhindra ett mycket stort antal dödsfall i hjärtinfarkt eller stroke.Studien, där forskare från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltagit, är ett forskningssamarbete mellan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bara-i-sverige-kan-billiga-lakemedel-radda-tusentals-liv - 2025-12-01

Virus bakom många fall av typ 1-diabetes

Många fall av typ-1-diabetes orsakas av virus. Därför kan det bli vanligt framöver att vaccinera mammor för att förebygga att deras barn får diabetes. Sabina Resic-Lindehammer vid Clinical Research Centre vid Medicinska Fakulteten, Lunds universitet disputerade nyligen på en avhandling med titeln ”Triggers of autoimmunity” (se länk nedan).I avhandlingen visar hon att det kan finnas ett samband mel

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/virus-bakom-manga-fall-av-typ-1-diabetes - 2025-12-01

Högeffektiv träning ger bättre effekt på diabetes

Mycket tyder på att mer intensiv träning fungerar bättre än den träning som rekommenderas idag vid typ 2-diabetes. – Det händer något i kroppen vid högintensiv träning som vi vill försöka förstå, berättar Åsa Segerström. Hon är sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet där ett idrottsfysiologiskt centrum nu byggs upp. I samarbete med Lunds universitets diabetescentrum (LUDC)kommer man bland a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hogeffektiv-traning-ger-battre-effekt-pa-diabetes - 2025-12-01

Mer pengar till uppmärksammad forskning

För andra gången på kort tid får professor Olle Melander vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö ett mångmiljonanslag till sin hjärt-kärlforskning. Den här gången är det 15 miljoner kronor från European Research Council (ERC). Så sent som i juni 2011 erhöll Olle Melander Hjärt-Lungfondens stora anslag om 15 miljoner kronor. Nu beviljar European Research Council (ERC) med säte

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mer-pengar-till-uppmarksammad-forskning - 2025-12-01

Jaga fett med magnetkamera

Ansamling av fett i olika organ kan leda till olika följdsjukdomar vid fetma och diabetes. I kampen mot dessa sjukdomar är det därför inte bara viktigt att veta hur feta vi är, utan också var fettet finns lagrat. På Skånes universitetssjukhus i Malmö håller en ny teknik på att utvecklas som ger noggrann information om hur mycket fett som gömmer sig i kroppens organ.Fetma och diabetesÖverskottet av

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jaga-fett-med-magnetkamera - 2025-12-01

Outforskad vävnad viktig för blivande insulinceller

En i diabetessammanhang tämligen förbisedd vävnad under fostertiden utsöndrar kemikalier som får blivande insulinceller att mogna till färdiga insulinproducerande celler. Upptäckten kan leda till metoder att ersätta förlorade celler såväl vid typ 1 som typ 2 diabetes. Amerikanska forskare vid bland annat universitetet i San Francisco har i djurförsök kartlagt fostervävnadens, mesenkymets, roll hos

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/outforskad-vavnad-viktig-blivande-insulinceller - 2025-12-01

För mycket järn ökar risken för diabetes

I en stor dansk undersökning fann forskarna ett starkt samband mellan höga halter av järn i blodet och risken för såväl typ 1 som typ 2 diabetes. Fyndet är intressant då det sedan tidigare är känt att en ärftlig sjukdom som orsakar en ansamling av järn orsakar en speciell men ovanlig diabetsform.BronsdiabetesHemokromatos är en ärftlig sjukdom där kroppen inte förmår att göra sig av med det översko

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mycket-jarn-okar-risken-diabetes - 2025-12-01

Östrogenets skyddande effekt

I sin doktorsavhandling har Rajesh Kumar undersökt östrogenhormonets skyddande effekt i samband med typ 2 diabetes. Här skriver han själv om sin forskning. Högt blodsocker gör att kroppens celler arbetar konstant och om blodsockret är för högt under en längre tid förstörs celler och andra följdsjukdomar kan uppstå, som hjärt/kärl-, ögon-, njur- och nervsjukdomar.Ökad insulinproduktionI min forskni

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ostrogenets-skyddande-effekt - 2025-12-01

Skillnader på fettcellerna hos tjocka och smala

Genom att mäta den radioaktiva isotopen kol-14 kan forskare vid Karolinska Institutet nu förknippa störningar i fettcellernas funktion med sjukdomar som fetma, diabetes och blodfettsrubbningar. Studien presenteras i vetenskapstidskriften Nature och kan leda till helt nya sätt att angripa sjukdomar i ämnesomsättningen.Resultaten visar att fettcellerna hos feta personer har ökad förmåga att lagra fe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skillnader-pa-fettcellerna-hos-tjocka-och-smala - 2025-12-01

Prisade populärvetare om konsten att presentera forskning

Populärvetenskaplig kommunikation är jätteviktig. Det tycker tre LU-forskare som vunnit pris för sin förmåga att berätta begripligt om sin forskning: Christina Isaxon, Nellie Linander och Marie Dacke. – Om man inte kan förklara för andra vad man gör, då är det en viktig pusselbit i ens arbete som saknas, tycker Christina Isaxon. Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi. Christina Isaxon är

https://www.lu.se/artikel/prisade-popularvetare-om-konsten-att-presentera-forskning - 2025-12-01

Möt framtidens forskningsledare: Medicinaren Johan Jakobsson

Framgång med anslagsansökningar leder till problem av ett oväntat om än angenämt slag. Om ens forskargrupp blir nästan fördubblad, var ska alla medarbetarna sitta? Och hur ska de få plats vid laboratorieapparaterna, som redan är fullbokade? Johan Jakobsson - framtida forskningsledare i medicin. Foto: Gunnar Menander Det är sådant som Johan Jakobsson just nu funderar på. Han har haft dubbla framgån

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-medicinaren-johan-jakobsson - 2025-12-01

Möt framtidens forskningsledare: Kemisten Mikael Lund

Mikael Lund är kemisten som inte använder någon vit laboratorierock. Istället handlar hans forskning om datormodeller på atom- och molekylnivå. Att nu bli utsedd till Framtidens forskningsledare innebär både frihet och nya utmaningar Mikael Lund visar ett alternativt sätt att beskriva en ko. Foto: Gunnar Menaner Hur känns det att ha få utmärkelsen "Framtida forskningsledare" av Stiftelsen för stra

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-kemisten-mikael-lund - 2025-12-01

Framtidens forskningsledare: Anders Rosengren och Per Johnsson

Stiftelsen för Strategisk Forskning delar ut bidragen inom programmet ”Framtidens forskningsledare”. De ges till framgångsrika, unga forskare med goda förutsättningar att bygga upp en självständig forskarverksamhet. Av totalt 186 ansökningar valdes 20 ut. Från Lunds universitet valdes förutom Johan Jacobsson och Mikael Lund även medicinaren Anders Rosengren och atomfysikern Per Johnsson. Per Johns

https://www.lu.se/artikel/framtidens-forskningsledare-anders-rosengren-och-johnsson - 2025-12-01

Möt framtidens forskningsledare!

Allt från praktiska problem som var en plötsligt mycket större forskargrupp ska sitta, till hur anställningsvillkoren ska bli så bra att ens duktiga medarbetare inte förloras till industrin – är frågor som snurrar runt i en nyutsedd framtida forskningsledares huvud. LUM har träffat två av de fyra unga forskare vid LU, som av Stiftelsen för Strategisk Forskning har fått tio miljoner kronor vardera

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare - 2025-12-01

FN använder ny lundametod för att visa ekonomisk tillväxt

Magnus Andersson, expert på ekonomisk utveckling i Sydostasien, var frustrerad över bristen på tillförlitlig data över regionen. Ola Hall hade tillgång till ett enormt satellitsbildmaterial och var frustrerad över att inte kunna använda det konkret. Av en slump stötte de på varandra i fikarummet. Idag har de utvecklat en ny metod som ligger till grund för FNs utvecklingsanalyser. Den går ut på att

https://www.lu.se/artikel/fn-anvander-ny-lundametod-att-visa-ekonomisk-tillvaxt - 2025-12-01

Brist på forskare inom arbetsrätt

I slutet av november hölls ett nätverksmöte i Lund för forskare inom arbetsrätt. Bakgrunden till nätverket är att det är få forskare som sysslar med arbetsrätt i Sverige. Professor Birgitta Nyström är den drivande personen bakom nätverket som hon fått forskningsrådet Forte att stödja. – Under många år har jag lett ett nätverk av arbetsrättsforskare och så småningom fick vi möjlighet att utveckla g

https://www.lu.se/artikel/brist-pa-forskare-inom-arbetsratt - 2025-12-01

Listan: Fem anledningar att delta i U21 Summer School

Anna-Karin Bergman vid LUCSUS listar fem goda grunder till att som forskare delta i U21 Summer School. Själv var hon med i somras på University of Connecticut i USA. Anna-Karin Bergman. Foto: Gunnar Menander 1. INSPIRERANDE MÖTEN. U21 Summer School är ett stort arrangemang med deltagare – studenter och forskare – från hela världen. Man får ansöka om en plats i arrangemanget vilket gör att de flest

https://www.lu.se/artikel/listan-fem-anledningar-att-delta-i-u21-summer-school - 2025-12-01

Bästa åldrandet – hur får man till det?

I takt med att den svenska befolkningen blir allt äldre är det många praktiska frågor som får större betydelse. Det handlar till exempel om den bästa miljön på äldreboenden, den bästa designen av produkter för äldre, och om speciella äldrefrågor inom juridiken. I detta nummer av LUM fortsätter vi äldretemat från förra numret, och möter några forskare som studerat områdena ovan. Vi berättar också o

https://www.lu.se/artikel/basta-aldrandet-hur-far-man-till-det - 2025-12-01

Inget enkelt recept för att bli superhundraåring

Ända sedan 1700-talet har det funnits handböcker i konsten att leva länge. De råd böckerna för fram har vi också alla hört: att vara måttlig i sitt leverne, sova regelbundet, leva ett aktivt liv och vara mycket ute i friska luften. Men hur välgrundade är dessa råd? Inte så värst, visar det sig. Janicke Andersson. Foto: Gunnar Menander – Det finns en hel del forskning idag om ”superhundraåringarna”

https://www.lu.se/artikel/inget-enkelt-recept-att-bli-superhundraaring - 2025-12-01